En ätstörning påverkar och skadar både kroppsligt och psykiskt. Om du misstänker att du eller någon närstående lider av en ätstörning är det viktigt att ta reda på så mycket som möjligt kring vilken ätstörning det är och hur det kan behandlas – det är ett första steg mot att söka hjälp. Här nedan beskriver vi vad det finns för olika ätstörningar och vad skillnaden är.
Socialstyrelsen släppte 2019 en rapport kring kunskapsläget och vård av ätstörningar i Sverige. Enligt internationell forskning bedöms cirka 200 000 personer i Sverige lida av en ätstörning någon gång i livet. Men mörkertalet är stort, orsakerna tros vara att sjukdomen är svår att upptäcka, att drabbade kan vänta upp till femton år innan professionell hjälp efterfrågas och att en del aldrig söker vård.
Socialstyrelsen bedömer att det finns behov av ökad kunskap om ätstörningar, det kan leda till att fler får rätt behandling och stöd samt att sjukdomarna upptäcks i ett tidigare skede.
Olika typer av ätstörningar
Det finns olika typer av ätstörningar, bland annat Anorexi (där personen svälter sig för att gå ner i vikt – kan leda till ett livshotande tillstånd), Bulimi (där personen hetsäter och sedan försöker göra sig av med maten genom att kräkas eller använda laxermedel) samt Hetsätningsstörning (där personen återkommande äter utan att kunna kontrollera sig och kort därefter få skuldkänslor eller skamkänslor. På sikt leder detta till fysisk och psykisk ohälsa).
Det finns hjälp att få genom att kontakta din närmaste vårdcentral. Det finns även olika föreningar som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt och mail.
Frisk och Fri
Ätstöringszonen
SHEDO
UMO
Här listar vi sju tecken på att du kan lida av en ätstörning (Källa: 1177). Utöver nedan är vanliga tecken att man känner sig nedstämds, deprimerad, har ångest, går i självmordstankar eller vill skada sig själv.
7 tecken på ätstörningar
- Du blir mer och mer fixerad vid vad du äter och din vikt.
- Du skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam.
- Du äter stora mängder onyttig mat när du är ensam.
- Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.
- Du tränar överdrivet mycket eller får ångest om du hoppar över träningen
- Du är kritisk till din kropp.
- Du måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får du ångest
Källor: Socialstyrelsen, 1177
Läs vår Intervju med Karin Haglund som är kostrådgivare, kring matens påverkan på vårt psykiska välmående: KLICKA HÄR