Anna Tebelius Bodin är en uppskattad föreläsare som talar om hjärnan. Hon pratar om psykologin bakom hur vi lär, motiveras och upprätthåller psykisk hälsa. Utgångspunken är alltid hjärnan, men varje teori kopplas till vardagen. Hennes tankesätt är konkret och berörande. Vi har fått chansen att ställa ett par frågor till Anna, läs hela intervjun nedan.
– Berätta om din bakgrund
Intresset för hjärnan har format hela min utbildning och yrkesliv. Jag läste psykologi på universitetet i Lund och tog mig sedan vidare till en Master på Harvard Univerisity. Där fick jag också assistera forskning, medan mycket fortfarande var nytt inom den moderna hjärnforskningen. Sedan jag kom tillbaka till Sverige 2004 har jag undervisat och föreläst om psykologin bakom hur vi lär och bygger psykiskt välbefinnande. Det har också blivit 5 böcker och otaliga artiklar och inlägg online för att sprida kunskap om hjärnan.
– Varför tror du att den psykiska ohälsan ökar i Sverige? Speciellt bland unga.
Att människor mår dåligt kan härledas till många olika faktorer i samhället. Vi är utrustade med en hjärna som är formad för att överleva ett liv på savannen i brist på snabb energi, kontakter och information. Idag lever vi i ett överflöd av samma resurser, men med samma biologiska förutsättningar. Vi känner fortfarande belöning av att jaga, känna förväntan, bli inkluderade i den trygga gruppen och allt annat som innebar överlevnad för våra förfäder. Idag finns allt tillgängligt och det går ibland inte att jaga annat än kortsiktiga och påhittade ”byten” som likes på sociala medier. På grund av överflödet och tillgängligheten blir det dessutom svårt att toppa upplevelser. Eftersom hjärnan blir mest belönad av själva förväntan, så kan vi gå miste om den sköna känslan när vi ”redan har allt” som vi tror oss eftersträva, vilket är snabb stimulans.
Samtidigt har den obegränsade insynen i andra människors framgångar gjort vårt nedärvda behov av jämförelse till ett destruktivt race för många. Det var lättare att få bekräftelse på att ”duga till” när gruppen för jämförelse var de människor vi träffade fysiskt varje dag. Idag kommer det alltid finnas obegränsat med människor som visar upp hur de är snyggare, lyckligare och mer framgångsrika än vi. För våra förfäder skulle den ”nedrankningen” av oss själva vara livshotande och våra hjärnor reagerar likadant idag.
En annan stor faktor – som troligen påverkar tankarna som leder till psykisk ohälsa – är framtidsutsikterna och det faktum att nyheter sprids dygnet runt. Nyheter är till övervägande del negativa för att våra hjärnor är mer mottagliga för negativ information. Vi blir matade med nyheter om klimathot, brottslighet, orättvisor och bristande respekt för makthavare. Nyhetsrapporteringen målar upp en bild av framtiden som mörkare än idag, vilket rimligen borde ha en påverkan på yngre generationer som ska leva större delen av sina liv i den framtiden.
Slutligen tycks skolans tydliga fokusering på bedömning utgöra en ökad press på elever som ska prestera på en ökande akademisk nivå i tidig ålder. Det skapar förstås oro inför att inte klara kraven som uppfattas som förutsättningen för framtida försörjning.
– Vad händer i hjärnan när vi mår psykiskt dåligt, hur påverkar det i sin tur kroppen?
När vi fastnar i negativa tankar resulterar det i utsöndring av stresshormonet kortisol, som begränsar hjärnans möjlighet att tänka. Vi värderar våra egna beteenden med skam, skuld och motstånd gentemot problemen, vilket i sig ger fortsatt ökade påslag av kortisol. De resulterar i spänningar i kroppen, samt sämre sömn, ork, matsmältning och energinivå. Känsligheten mot nya stressfaktorer ökar och det kan bli svårare och svårare att vända tankarna, som skulle kunnat ge andra utsöndringar av hormoner och signalsubstanser.
– Hämmar hjärnan oss från att må bra?
Hjärnans processer är inte formade för att söka välbefinnande åt oss, utan de är inriktade på överlevnad. Det som hjälpte våra förfäder att överleva genererade positiva känslor i hjärnan, för att driva dem till att fortsätta med vissa beteenden. När vår tillvaro förändrats under de senaste 120, 50 och 10 senaste åren, så har det blivit allt mer tydligt att vi inte mår bättre av att ha fått det vi tidigare blev lyckligare av att jaga. Det var jakten i sig som gav positiva känslor. Vi jagar idag snabb stimulans för att vi kan, medan vi säkert skulle mått bättre av att tålmodigt söka den meningsfullhet som ger välbefinnande långsiktigt.
-Vad är ditt bästa tips till någon som mår dåligt?
Inse att det inte är utgångsläget, utan riktningen på handlingarna, som är början till välbefinnande. Börja smått och lägg upp för att kunna lyckas många gånger. Ha ambitionen att åstadkomma 3 förbestämda saker varje dag. I början kan det vara: ta sig upp ur sängen, borsta tänderna och komma utanför dörren. Varje dag med slutförd lista är en seger som ger utsöndring av serotonin, vilket annars har låga värden vid depression. När orken ökar gör det stor skillnad för den så avgörande kemiska balansen i hjärnan att börja få rätt på regelbundna vanor kring kost, sömn och rörelse. Har man kommit så långt blir det lättare att börja avgränsa alla ovanor för snabb stimulans, som likt blodsockret störtar i värde efter varje hög topp. Det handlar om att bryta ovanan att fastna i slösurf, shopping, spel, missbruk, porr och allt annat som bara ger tillfredsställelse i stunden, men saknar möjlighet att ge värde till resten av livet. Gör sådant som känns bra att tänka tillbaka på. Det kan vara umgänge, skapande, träning, läsning, matlagning, musikupplevelser eller vad som helst som berikar livet i stort och inte bara i stunden det utförs.
Läs gärna mer om välbefinnande, självledarskap och psykisk hälsa i boken Den analoga hjärnan i den digitala tillvaron.
Läs mer om Anna Tebelius Bodin här: https://www.annatebeliusbodin.se
Klicka här för att gå till Annas Tebelius bodin Facebooksida Hjärna Utbildning
[…] 1 månad sedan 5 min läsning […]