Berätta om dig och din bakgrund?
Jag heter Robin Araya, är snart 29-år gammal och bor tillsammans med min Make Alex och våra gemensamma tre hundar i Stockholm, men inom kort går flyttlasset vidare upp mot Kiruna. Min största passion är att hjälpa, stötta och inspirera andra människor som är i behov av en extra hand. Kanske är det också lite därför som jag idag arbetar inom sjukvården som Undersköterska. Just nu håller jag på att vidareutbilda mig till sjuksköterska och sysslar med blogg och sociala medier utöver det. Jag brinner väldigt mycket för att alla människor ska få må bra och känna att de tillhör samhället – oavsett vad man kommer med i ryggsäcken.
Bloggen som jag driver, tillsammans med Instagram-kontot @konstenattvaramanniska kom 2017, efter det att jag själv blev svårt sjuk i en depression. Bloggen var min dagbok där jag fick möjlighet att skriva av mig mina tankar, känslor och upplevelser. Där och då trodde jag aldrig att den senare skulle växa till sig och nås utav andra människor, lika så trodde jag heller aldrig att den tre år senare skulle bli Sveriges främsta blogg inom just psykisk hälsa och ohälsa.
Varför tror du att den psykiska ohälsan ökar i Sverige?
Det är en fråga med otroligt många svar skulle jag säga, men för att inte grotta oss allt för mycket så ska jag försöka fatta mig kort i hur jag tänker och resonerar.
För att en människa ska må bra krävs en god sömn, bra kost och regelbunden motion, sviktar en av dessa saker så riskerar en människa att drabbas av en psykisk ohälsa. Tillsammans med dessa tre ståndpelare, så kommer även rutiner, mål, krav och prestationer in i bilden. Människan är i stort behov av rutiner, utan dem är det svårt att hantera vardagen och det skapar många gånger otroligt stor obalans. Människan är också väldigt duktigt på att sätta upp mål och ambitioner, vi har alla mål som vi vill uppnå, vi vill känna framgång och att vi utvecklas. Men det finns ofta en tendens till att vi sätter upp för höga mål, ouppnåeliga mål som vidare bara sätter höga krav på oss som kräver att vi presterar på en viss nivå. Många gånger en alldeles för orealistisk nivå, och som innebär att vi riskerar att misslyckas. Vid misslyckande, gång på gång trycks vi sakta ner mot avgrunden, som medför att både självkänsla och ens psykiska mående dras med. Detta skapar sedan den psykiska ohälsan.
Allt detta, är mycket vanligt i vårt samhälle idag, och är tillsammans med mycket annat som vi inte går inte på nu orsaken till att den psykiska hälsan i Sverige idag hela tiden ökar.
Dock vill jag tillägga att jag även vill tro att allt fler människor våga komma fram och berätta hur de mår idag, vilket resulterar i att antalet även av den anledningen ökar i landet. OCH det är otroligt bra att fler vågar öppna upp och ta hjälpen som finns!
Vad har du för egna erfarenheter av psykisk ohälsa?
Min erfarenhet av psykisk ohälsa är att jag 2016 blev svårt sjuk i en depression. En period i livet som höll i sig fram till 2018 och som resulterade i mycket smärta och lidande. Vid flera tillfällen uppkom tankar om döden, att det skulle vara skönt att försvinna och vid ett tillfälle försökte jag även ta mitt liv.
Idag är jag dock frisk ifrån depressionen, men är otroligt känslig för årstidsskiften och har en mycket skör sårbarhet och stresstålighet. Jag ligger ofta och väger mellan inte deprimerad och deprimerad, och har alldeles nyligen bytt ut mina antidepressiva mediciner till något kraftigare som ska hjälpa mig att må bättre. Utöver det lever jag även med panikångest och ångest, vilket kommer och går och varierar i styrka.
Tror du att samhället formar människan till ett visst mående?
Både ja och nej. Jag tror definitivt samhället är med och påverkar till viss del, men i det stora hela så tror jag att det de krav och regler som påverkas människan. De vi sätter på oss själva, de närstående och andra sätter på oss och dem krav som uppkommer med under ens vardag när det kommer till rollen som tex. sjuksköterska, ingenjör, lärare osv.
Hur tror du att vi på bästa sätt kan förebygga psykisk ohälsa?
Bra fråga, den brukar jag ställa mina gäster i bloggen också men jag har aldrig tänkt på den själv.
Jag tror att vi ka förebygga denna ohälsa genom att skapa ett mer hälsosamt och socialt klimat mellan varandra. Där vi inte sätter värderingar eller krav på saker, utan ser oss alla som jämlikar. Detta tillsammans med att man som i detta fall, sprider kunskap och upplyser om psykisk ohälsa till världen och vikten i att öppna upp hur man mår mer än vad vi faktiskt gör idag.
En mycket god sak, som jag absolut skulle bidra till något positivt är att införa föreläsningar och ämnet i kursplanen i skolan. Jag själv föreläser för elever i skolor om ämnet och vikten av att prata om sitt välmående. Skulle detta bli utvecklas till större så tror jag att vi kan förebygga mycket av den framtida psykiska ohälsan.
Vilka är dina 3 mest värdefulla tips för hur man tar sig igenom en tung period?
Att man låter det ta tid! Det är ingen stress att ta sig ur en tung period på kortast tid, utan ibland måste det få ta sin tid. Det är verkligen inte konstigt eller ett bevis på att man är en svag människa. Utan låt det ta den tiden de tar!
Ta en sak i taget! Fokusera på ett moment i taget under dagen. Försök att låta bli att tänka på det som komma skall, utan rikta fokus på här och nu och ta det andra sedan. När detta känns jobbigt, så ta allt minut för minut om det så är att ta sig upp ur sängen till toan. Sätt dig upp först, ställ dig sedan, ta några steg och taget och efter ett par minuter är du på toaletten. Känns minut för minut jobbigt, ta sekund för sekund.
Hitta någon att prata med. Det behöver inte vara en vän eller familjemedlem, utan det finns massor av bra stödlinjer att höra av sig till, helt anonymt, där man får möjlighet att prata av sig om det man känner. Dessa personer som svarar har enormt mycket kompetens och kan komma med otroligt bra svar. Mår man dåligt och vill ha tips eller någon att skriva med är man alltid välkommen att ta kontakt med Robin Araya också, antingen på Instagram eller hemsidan www.konstenattvaramanniska.com
Läs våra andra intervjuer här.