Intervju om stress & utmattning – En patient & en läkare

Elin Lagerroos

4 år ago

I den här intervjun om stress & utmattning får du möta:
Ulrika Malmesved och Antonio Alonso-Villaverde Lozano.

2010 klev läraren Ulrika in på företagshälsovården. Stressad, trött, utmattad och med en panikångest som var en ständig följeslagare. Ändå ville hon inte erkänna att hon mådde dåligt.

Mötet med företagsläkaren Antonio Alonso-Villaverde skulle där och då bli början till insikt. En insikt som skulle bli en hjälp att hitta vägen ut ur utmattningens labyrint, vilket 2019 också blev titeln på deras gemensamma bok. Utmattningens labyrint – En patient & en läkare – två perspektiv på en resa genom utmattningssyndrom. Idus Förlag 2019

Ulrika har sagt upp sig från sitt lärarjobb och utbildat sig inom hälsa. De brinner båda två för att öka förståelsen för vad stress är och vad utmattningssyndrom innebär. Att få en ökad kunskap om vad det innebär att ta sig igenom ett utmattningssyndrom kan hjälpa dig som är drabbad, anhörig, vän eller arbetskamrat att förstå vad som händer, känslomässigt, fysiskt och mentalt.

De vill också bidra till att minska känslan av skuld och skam för dig som är sjukskriven för utmattningssyndrom, inge hopp om att det du kanske tycker är små steg i processen även bidrar till att det går att komma framåt. Ett steg i taget. En dag kommer lust och glädje igen.

Ulrika, berätta om dig och din bakgrund?

Jag jobbade tidigare som lärare och trivdes mycket bra med mitt jobb, men inom mig gnagde en känsla av att aldrig räcka till, att det aldrig blev bra nog. Jag kunde nog göra lite till, lite bättre, jobba hårdare, inte ta rast … vila fick jag göra sen. Men sen kom sällan. Det höga tempot både på jobbet och hemma med att-göra-listor utan slut, en inre stress och alldeles för lite återhämtning, gjorde att det ena stressymptomet efter det andra dök upp. Trots att panikångestattackerna kom allt oftare förnekade jag att jag mådde dåligt. Efter många om och men blev det till slut ett läkarbesök och Antonio ställde diagnosen utmattningssyndrom.

Vid läkarbesöket ställde han en viktig fråga, frågan som skulle bli början till insikt. Vad är viktigast i ditt liv?

Bild ur boken Utmattningens labyrint

Jag räknade upp en lång lista som bara hade med prestation att göra. Antonio tittade på lappen. Jag blev röd i ansiktet. Saknas det inte något, sa han. Jo … jag hade glömt mig själv. At ta hand om mig själv fanns det inte utrymme för i min prestationslista.

Där började vår resa för att jag skulle hitta vägen ut ur utmattningens labyrint. Läkaren blev ett stabilt bollplank som returnerade alla mina ord ihop med en visdom, förklaring och vägledning. Vägledning och mod att våga prova nya outforskade vägar till bättre hälsa.

Vägen har varit långt ifrån spikrak. Snarare som en labyrint. När jag var som mest vilse hade jag svårt att tro att det fanns en väg ut. Men med ett steg i taget började jag att hitta vägen ut. Den tuffa tiden med utmattning ledde till något positivt. Den lärde mig att ta reda på vad som är viktigt på riktigt.

Idag mår jag bra. Men precis som för alla andra består livet av upp- och nedgångar. Den fysiska orken är tillbaka. Jag kan ibland bli överstimulerad och trött av för mycket intryck och ljud. Därför är min återhämtning viktig för att ladda ny energi. Att vara i skogen, röra på mig, äta mat som ger näring, skratta med vänner och familj det är några av de saker som ger mig energi. Just det ja … glömde ju att skriva om mina raggsockar. Det är bland det bästa jag vet. Både att sticka och att ha på mig!

Jag sa upp mig från mitt lärarjobb, utbildade mig inom stresshantering, kost & träning. Till vardags finns jag som hälsokonsult i mitt företag Måbrarummet. Där jobbar jag med det som känns rätt från hjärtat, att finnas med på vägen vid livsstilsförändringar. Det trivs jag verkligen med.

Antonio, berätta om dig och din bakgrund

Jag är, som namnet avslöjar, spanjor från Barcelona. Flyttade till Sverige för tjugo år sedan som distriktsläkare. Jag har alltid varit mycket intresserad i människan som helhet, och relationen mellan individen och sin omgivning. Senare utbildade jag mig till företagsläkare och har arbetat och arbetar mycket aktivt med stressrelaterad ohälsa. Jag brinner för att hjälpa mina patienter när livet vänder sig lite upp och ned.

I mitt arbete har jag utvecklat en metod för att förebygga, behandla och följa upp patienter med utmattningssyndrom. En metod baserad i en öppen, trygg och ärlig relation mellan patienten och mig samt resten av det behandlande teamet. Det jag vill åstadkomma när jag träffar patienten i sitt kaos är att försöka hjälpa hen att genom identifiering och visualisering av det egna nuet hitta egna lösningar och åtgärder för att hitta utgången i den labyrint vi kallar utmattningssyndrom. För det behöver hen få avstånd till sitt kaos och identifiera vad som har orsakat obalansen i sitt liv.

Jag är en familjeman med spansk karaktär som tycker om mötet med människor, gillar livet, välmående och skratt. Mitt mål är att få känna mig lycklig och nöjd med livet och hjälpa andra nå sina egna mål i livet.

Varför tror ni att den psykiska ohälsan ökar?

Personligen hade jag väldigt höga krav på mig själv, säger Ulrika. Orimliga krav. Alla livets områden hade lika hög prioritet. Det var en av orsakerna till att jag blev sjuk i stress. Det var så mycket jag ville göra. Det allra mesta hade med prestation att göra. Jag vill göra allt bra, allra helst perfekt. Det blir inte lätt då. Tiden räcker inte till. Antonio känner igen detta från många av de patienter han träffar dagligen. Dygnet har bara tjugofyra timmar och i det måste det även finns tid till återhämtning, säger Antonio.

I dagens samhälle tror både Ulrika och Antonio att de sociala medierna bland annat kan vara en faktor som får många att känna sig stressade. Delvis informationsjakten och nyfikenheten men också ett skapande av tilltagande högre och svårare mål som grundas i jämförelse med andra och med samhället i stort.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa. Både att ha för mycket och för lite att göra kan leda till att vi inte mår bra. Ett exempel skulle kunna vara en ung kvinna som alltid haft hästar och plötsligt har hon utöver hästar, ett krävande arbete, en man, ett eller flera barn, ett hus, kanske en gård, föräldrar som blir äldre, resten av familjen och släkt, kompisar och en hälsa att ta hand om.

Det är viktigt att våga berätta att man inte mår bra så att man kan få hjälp. Jag önskar att jag gjort det tidigare. Det var det som gjorde att det sakta men säkert kunde vända, säger Ulrika. Att bromsa i tid och ta hjälp är viktigt vill Antonio understryka.

Vad är stress och vad händer i kroppen när vi stressar?

Jag ska försöka förklara på ett kortfattat sätt, säger Antonio. Reaktionen vid stress är en överlevnadsinstinkt där både kroppen och hjärnan reagerar på upplevelse av hot och påfrestningar. Det kan vara både verkligt och det kan vara en egen skapelse. Oavsett ursprunget är det ingen skillnad i kroppens reaktion, och ingen skillnad idag jämfört med när vi var grottmänniskor. Den möjliga skillnaden skulle snarare kunna vara hotet i sig. Om det tidigare var ett lejon som hotade, så kanske det idag är ekonomiska problem, mycket att göra i arbetet, en ohållbar familjesituation eller sjukdom, men hjärnan och kroppen reagerar precis på samma sätt. Kroppen gör sig redo för att slåss eller fly. Stresshormoner utsöndras för att du ska kunna agera mot det vi kallar för stressorer. I början hjälper dessa stresshormoner dig att vara alert men sedan påverkar det din hjärna och kropp negativt.

Du kan tex få svårt att koncentrera dig, fatta beslut, bli ljudkänslig. Ångest och värk i kroppen är vanligt förekommande hos många patienter jag träffar. Du kan få sömnstörningar. Hjärtat slår snabbare, blodtrycket ökar, fett kan börja lagras i artärerna. Många blir oroliga över att de glömmer saker.

Att vara utsatt för stress under en kortvarig period klarar vi ofta utan någon större skada, men sedan behövs återhämtning. Det kan jämföras med att hade du blivit jagad av ett farligt djur hade du inte orkat springa fort hur länge som helst utan att få återhämtning.

Ulrika berättar att under sjukskrivningen för utmattningssyndrom förklarade Antonio mycket om just detta,vad stress är och hur kroppen fungerar. Jag blev väldigt intresserad och ville lära mig mer om vad stress egentligen är.I den mån jag orkade sökte jag mer information och läste på för att få mer kunskap. Det var något som hjälpte mig en bit på vägen. För när jag förstod lite mer hur det hängde ihop och varför kroppen reagerade som den gjorde hjälpte det mig att minska den känsla av skuld och skam som jag bar på, säger Ulrika.

Hur kan vi motverka stress?

Som sagt, vi klarar stress under en period, men sedan behövs återhämtning. Vi behöver också se över hur nuläget är och utifrån det identifiera de stressorer som finns och det som gör att energin försvinner. I vår bok Utmattningens labyrint beskriver vi detta mer.

Den här modellen är ett av de verktyg jag använder i mötet med mina patienter, säger Antonio.

Bild ur boken Utmattningens labyrint.

Vad som stressar oss är individuellt och därför är det bra att identifiera vad som är stress för just dig. Då kan man klargöra vad som går att förändra på egen hand eller med hjälp och vad som inte går att påverka just nu. Går det inte att påverka just nu så kan man behöva acceptera det för att inte hamna i frustration, vilket också leder till stress.

Det var mycket jag behövde förändra för att må bättre, säger Ulrika. Jag fick hjälp med att se över min vardag och börja göra saker på ett annat sätt. Mina långa att-göra-listor utan slut behövde bli färre och kortare och även ha ett annat fokus, där även återhämtning, lust och glädje fick plats.

Kan rätt kost påverka kroppen vid stress?

Vid en utmattning behöver man ta ett helhetsgrepp över hälsan, där det är flera delar som är viktiga. Kosten är en av dem. Detta utan att det ska kännas som ytterligare ett krav för den som är utmattad. Var istället nyfiken på hur kosten kan påverka hur du mår, säger Ulrika

Idag när jag jobbar som kostrådgivare märker jag hur många av mina kunder känner sig piggare när det äter regelbundet med mat som ger dem näring där måltiden är bra sammansatt. Även en liten förändring kan göra stor skillnad. Kanske kan första steget vara att lägga till någon eller några fler grönsaker.

Jag brukar säga krångla inte till det. Se till att måltiden är bra sammansatt för att undvika en blodsockerkurva som svajar och ger än mer stress åt kroppen.

Vilka tecken finns för utmattning och vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är en diagnos som ställs av läkare utifrån de kriterier som finns, fastställda av Socialstyrelsen.

Många av de patienter jag möter upplever en stor trötthet och har sömnstörningar, säger Antonio. Det är en trötthet som inte går över trots vila. Med en ständig trötthet kan det förekomma humörsvängningar. Du kan också få svårt att klara av uppgifter som du tidigare gjort med lätthet. Koncentrationen påverkas, beslut du ska fatta kan kännas övermäktiga. Många blir oroliga över att de glömmer saker. Du kan bli ljudkänslig.

Ångest och värk i kroppen, problem med magen är vanligt förekommande hos många patienter jag träffar.

När jag fick diagnosen utmattningssyndrom kände jag mycket skuld och skam, säger Ulrika. Vem var jag nu om jag inte kunde prestera. Jag var rädd för att vara lat. Oändligt med tårar har trillat ner för kinderna med rädslan över att inte bli frisk. Det var då, under min rehabilitering, jag gång på gång behövde höra att jag inte var lat, jag var just nu utmattad. Det är två helt olika saker. Just nu behövde min kropp få vila, få återhämta sig, få återställa den balans som hade rubbats.
För det är inte bara en känsla att vara utmattad. Det är kemiska reaktioner i din hjärna och i din kropp som styr hur du mår, berättar Antonio. Kom ihåg att du är inte lat.

Bild ur boken Utmattningens labyrint

Varför är återhämtning viktigt?

Att stressa under en period är inte farligt. Det farliga är när återhämtningen uteblir. Sömnen är det allra viktigaste verktyget för återhämtning, berättar Antonio. Utan tillräckligt med sömn mår du inte bra. När du är stressad minskar de djupa faserna i sömnen och mikrouppvakningarna ökar. Det gör att du inte får den djupsömn du behöver för att kroppen ska repareras.

Att ta pauser under dagen, att inte hoppa över rasten, göra sådant du blir glad av, det är också viktigt. Kroppen måste få en möjlighet att varva ner då och då för att kunna aktivera sitt system för lugn och ro. Lyssna på din kropp och ställ dig frågan – Vad behöver jag just nu?